SORRY
Det var ett jävla tag sen, det var det. Det gör ingenting bättre, men det förklarar ändå en del. Jag var yngre och naiv, och jag har mognat sjukt mycket sedan dess. Det känns bara som att du inte vill förstå det, som att du verkligen vill hata. Det är synd, verkligen. Synd att du inte inser att folk gör misstag, att man förändras hela tiden och lär sig av de saker man gör.
Jag blev kär, och gjorde en mycket dum och rentav elak sak. Och tro mig, jag ber verkligen om ursäkt för det, men det är också allt jag kan göra. Jag kan inte spola tillbaka tiden och ändra det som varit, det är omöjligt. Jag vet att det är lönlöst, och jag kanske inte ens borde ödlsa tid på att försöka förklara. Men jag vill, även om du inte läser, så vill jag ändå att du ska förstå att jag inte är den personen längre.
Under den tiden i mitt liv mådde jag inge vidare bra. Jag höll på att fixa till mig själv, och allt hände så snabbt. Vi var som ett du och jag, och jag verkligen älskade att spendera tid med dig, du var min bästa vän. Sen bildades det massa känslor, och det slutade med att du blev sårad. Och även om jag ångrar det, så gör jag ändå inte det. Jag mådde riktigt bra under den tiden, trots att jag gick bakom din rygg. Jag fick bekräftelse, och lurade mig själv till att tro att jag var kär på riktigt. Jag kanske var det, vem vet.
Jag ville berätta, hela tiden, varje dag. Men jag struntade i det. Varför vet jag inte. Jag antar att jag ville ha kvar er båda två i mitt liv, samtidigt som jag gjorde som jag ville. Ego - absolut. Men det jag ångrar mest idag, det är att jag bara inte sa det, rakt ut. Du kanske hade hatat mig ändå, men då hade jag i alla fall vart ärlig. Men på den tiden, då tänkte jag inte så. Jag var så jävla rädd för att förlora dig, och det gick bara inte. Jag trodde att om jag inte sa något, så skulle vi hålla ihop. Och jag ville verkligen inte såra dig, och det var också därför jag höll tyst. Men jag insåg inte att jag sårade dig ännu mer genom att gå bakom din rygg och att låta dig få veta sanningen genom andra personer. Det var otroligt fel, och jag önskar att jag kunde få det ogjort och vart ärlig från början istället.
Det som hände då, det var då, och det var länge sen. Jag vill verkligen att du ska veta att jag är inte samma person idag, och jag skulle aldrig göra så mot någon igen, aldrig! Jag har vuxit väldigt mycket som människa, och jag har insett att jag gjort många snesteg under min tonår, som inte går ta tillbaka, tyvärr. Men genom mina misstag har jag lärt mig, och det har gjort mig till en bättre människa. Och det är jag glad för. Men jag vill att du ska veta att jag värderade våran tid ihop väldigt högt, och det gör jag fortfarande. Vad som än hänt så kommer du alltid att en plats i mitt hjärta. Förlåt mig ♥
