-

JAG BLIR SÅ JÄVLA LEDSEN! Jag vill säga sånna elaka saker till dig men jag håller allt inne. ALLT! Det kanske är det som är problemet, det kanske är därför det är jag som mår skit och inte du. Du snackar om att du går igenom massa jobbiga saker, och visst jag förstår det. Men jag kan inte ta hur mycket som helst, fattar du det?! Det spelar ingen roll att vi är av samma kött och blod, jag orkar inte mer.

Jag ser fram emot det så jävla mycket varenda jävla gång, men alltid är det något som händer som gör att det inte blir av. Jag börjar verkligen tvivla. Vill du inte ha mig i ditt liv längre, är jag för jobbig för att jag påminner dig varje dag om att du gör fel? Jag vet inte vad det är som händer, men jag skiter fan i vilket.

Jag kommer backa undan och låta dig fixa det där på egen hand. Kanske låter själviskt men jag har blivit så jävla knullad i huvudet på grund av dig. Det har vart så mycket skit som idag hindrar mig från att leva ett normalt liv, och det finns bara en person som orsakat det, och det är du. Det syns inte på utsidan, det har jag lärt mig dölja, men tankarna far runt i huvudet hela tiden, varje dag. Jag vill också kunna en massa saker, men jag är rädd. Jag är rädd för massa saker som egentligen är helt normalt. Tack för att du skadade mig ända in i själen. Kommer aldrig glömma det.