BREATHE ME

Försöker känna lycka igen. Kämpar så hårt för att få en glims av den. Det var så länge sen, har nästan glömt bort hur den känns. Det är något som inte känns rätt, och jag vet inte vad. Blir så frustrerad. Virrar omkring och försöker anstränga mig för att le. Det är inte jag! Vart är jag?

Borde vara överlycklig. Tar studenten om 5 dagar och sen är all skit över. Då kanske jag äntligen kan börja om, och lämna allt gammalt bakom mig. Eller? Tänk om allt känns lika jävligt då också. Då ger jag upp.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0